Typärende vårdnad och umgänge

Tvister om vårdnad, boende och umgänge med barn

När ska jag söka hjälp?

Tvister om vårdnad, boende och umgänge med barn ser alla olika ut. Gemensamt är dock att det är viktigt att söka juridisk hjälp så fort man inte tror att problemen mellan föräldrarna kan lösas i samförstånd. Man behöver kanske få hjälp av det juridiska ombudet med att hitta lösningar på akuta problem. Kontakten med motparten kanske helt har brutit ihop. Om konflikten stegras kan det bli väldigt jobbigt för barnet samt också svårare att hitta samförståndslösningar.

Vilket ombud ska jag välja?

Vilket juridiskt ombud ska man då välja? Vårdnads- och umgängestvister kan vara mycket komplicerade. Det kan förekomma olika anklagelser mellan föräldrarna och oro för barnets trygghet kan finnas. Man bör därför anlita ett juridiskt ombud som är väl insatt i denna typ av tvister och har erfarenhet av att processa i domstol.

Är det skillnad på att anlita en Juristbyrå eller Advokatbyrå i en vårdnadstvist?

Jurist är ingen skyddad titel och den utbildning och erfarenhet som juristen har kan variera. För att bli advokat måste man ha en flerårig akademisk juristutbildning och efter det minst tre års praktisk erfarenhet av juridiskt arbete. Därefter kan man ansöka om att bli antagen i Sveriges Advokatsamfund. Bara om man uppfyller de krav som ställs blir man antagen som advokat. Som advokat står man sen under Advokatsamfundets tillsyn. Allt detta innebär att du, om du anlitar en Advokatbyrå, får en sorts kvalitetsstämpel på ditt ombud. Vad gäller kostnader så tar de flesta advokater i vårdnads- och umgängestvister inte mer betalt än vad en jurist gör. Vanligtvis tillämpas Rättshjälpsmyndighetens taxa. Att anlita en advokat innebär därför oftast en tryggare situation för dig som klient/ konsument utan att det kostar mer.

Tvistens gång:

Ett vårdnads- och umgängesärende inleds med att du får berätta för ditt ombud om bakgrunden till tvisten och vilka frågor som behöver lösas kring barnet. Man går också igenom hur den kommande domstolsprocessen fungerar och vilka dokument som behöver skickas till domstolen. NYHET FRÅN 1 mars 2022! Innan förälder kan starta tvist i domstol krävs att man varit på ett informationssamtal hos kommunens Familjerätt samt fått ett intyg om detta. Man har rätt att begära enskilt samtal, i annat fall sker samtal gemensamt med den andre föräldern. Observera att du som förälder så klart kan ha kontakt med en advokat före bokande av informationssamtal hos kommunen. Det viktiga är att intyg om deltagande i informationssamtal finns inför start av domstolstvist.

En process om vårdnad- och umgänge tar ofta ganska lång tid att få slutligen avgjord. Man får räkna att det tar över ett år till slutlig dom. Före detta kan dock domstolen fatta tillfälliga/ snabba beslut under målets gång. Efter att domstolen fått in ärendet brukar de bestämma tid med parter och ombud för en första förberedande förhandling. Efter den förhandlingen kan tillfälliga beslut meddelas. Beslut kan t ex vara att en av föräldrarna ska ha tillfällig ensam vårdnad. Domstolen kan också besluta om ett tillfälligt umgängesschema.

Vid den första förhandlingen kan domstolen även besluta om att föräldrarna ska gå på samarbetssamtal hos kommunen. Ibland är problemen mellan föräldrarna så stora att domstolen inhämtar en vårdnads- och umgängesutredning. Föräldrarna får då, var för sig, träffa en vårdnadsutredare på kommunen och berätta om problemen. Även barn och deras förskola/ skola m fl kan höras i utredningen. Vårdnadsutredaren sammanställer sedan ett skriftligt dokument som skickas till domstolen. Denna vårdnadsutredning brukar vara viktig för domstolen när de sen ska besluta.

Det kan under en vårdnads- och umgängesprocess hållas flera förberedelser i domstolen, innan en tid bestäms för en slutlig huvudförhandling. Vanligast är att man har ca 1-3 förberedelser. Om det under processens gång inte gått att hitta en frivillig lösning mellan parterna kommer domstolen att bestämma en tid för huvudförhandling i målet. Före den ska vardera part ge in all den bevisning man vill att domstolen ska titta på.

Vid huvudförhandlingen får vardera part, eller deras ombud, berätta vilka beslut man vill ha från domstolen och ge sin version av vad som lett fram till problemen som finns. Sedan brukar föräldrarna höras. De får då svara på frågor från ombuden. Efter det kan den skriftliga bevisningen gås igenom samt andra vittnen kan höras. Huvudförhandlingen avslutas med att vardera part, eller deras ombud, sammanfattar hur man anser att rätten ska döma i målet.

Efter huvudförhandlingen brukar man få vänta ca 2-3 veckor på domen. Om man inte är nöjd med domen finns möjlighet att överklaga den. Det krävs dock prövningstillstånd till den högre domstolen så vanligtvis blir tingsrättens dom gällande.

Oavsett vilken dom man får i målet pratar man igenom domen med sitt ombud. Det är viktigt att man förstår allt som domen säger. Något som också är viktigt att tänka på är att vårdnads- och umgängesfrågor alltid kan tas upp på nytt i domstol om någon av föräldrarna i ett senare läge begär det. Det kan alltså bli ny tvist i domstol efter att det gått en tid. Det är därför bra att man i tvisten tänker på att försöka hitta en lösning som kan fungera stabilt för framtiden. Då kanske nya tvister kan undvikas.

Sammanfattat kan tvisten alltså se ut så här:

  1. Inledande besök hos advokat och uppstart av ärende
  2. 1:a förhandling i domstol (domstolen kan meddela tillfälliga/ snabba beslut efter detta)
  3. Prövoperiod för tillfällig lösning
  4. 2:a förhandling i domstol (hur har det fungerat sedan 1:a förhandlingen?)
  5. Utredningsfas/ Ge in bevisning till domstol
  6. Huvudförhandling
  7. Dom
  8. (Eventuellt överklagande av dom)